De flesta tänker på ångmaskinen, tryckpressen eller internet när de ska peka på uppfinningar som har drivit civilisationen framåt. Men låt oss vara ärliga: utan kaffe hade vi fortfarande suttit i grottor och målat ockra på väggarna.
På 1400-talets Jemen upptäckte sufimunkar att rostade kaffebönor kokade i vatten höll dem vakna under nattliga böner. Ryktet spred sig snabbt till Mekka, Kairo och Istanbul. Plötsligt kunde människor tänka, diskutera och arbeta efter solnedgång. Kaffebarerna (qahveh khaneh) blev de första offentliga rummen där män – och senare även kvinnor i vissa städer – möttes och utbytte idéer. Det var ren intellektuell bränsle.
När kaffet nådde Europa på 1600-talet ersatte det morgonölen som den primära drycken. I London öppnade över 2 000 coffee houses på bara några decennier. Lloyd’s of London startade som ett coffee house. Aktiebörsen började i ett coffee house. Vetenskapliga sällskap möttes i coffee houses. Den franska upplysningen tänktes över rykande koppar café au lait på Café Procope i Paris, där Voltaire sägs ha druckit 40–50 koppar om dagen.
Fabriksarbetare i 1800-talets England arbetade 14–16 timmar per dygn. Hur? Kaffe och te ersatte öl som vardagsdryck (ja, före industrialiseringen drack folk svagt öl till frukost – det var säkrare än vatten). Koffein gjorde det möjligt att hålla koncentrationen på de nya maskinerna. Utan kaffe inga textilfabriker. Utan textilfabriker ingen kapitalackumulering. Utan kapitalackumulering inga järnvägar, inga ångfartyg, ingen global handel i den omfattning vi känner till.
Idag dricker vi 2,25 miljarder koppar kaffe – varje dag. Det motsvarar att varje vuxen på planeten får ungefär ¾ kopp dagligen. Programmering, finans, vetenskap, kreativa yrken: allt drivs av kaffe. En studie från Johns Hopkins visade att koffein förbättrar långtidsminnet. En annan från Harvard visade att 3–5 koppar dagligen minskar risken för Parkinsons, Alzheimers och vissa cancerformer.
Silicon Valley är byggt på cold brew och single-origin pour-over. Wall Street på espresso. Till och med rymdfarten: astronauter på ISS dricker kaffe från specialdesignade påsar – för ingen kan räkna banbågar ordentligt utan koffein.
När du rostar dina egna bönor hemma gör du egentligen samma sak som de jemenitiska munkarna gjorde för 600 år sedan: du tar kontroll över bränslet. Du bestämmer själv hur ljus eller mörk rostningen ska vara, hur färsk oljan är, hur intensiv smaken blir.
En färskrostad böna 4–14 dagar efter rostning slår vilken påse som helst från stormarknaden med flera längder. Du får fler antioxidanter, mer nyanserad syra, djupare sötma – och ärligt talat: större stolthet när du serverar gäster ”min egen Etiopien Yirgacheffe, rostad igår”.
Historien ljuger inte. Varje gång mänskligheten tagit ett steg framåt – från upplysning till industrialisering till informationsåldern – har kaffe funnits där med ångande, svart, bitter-söt energi.
Så nästa gång du står framför din kafferostare, kom ihåg: du är inte bara en kaffeentusiast.
Du är en fortsättare av en 600 år lång tradition av civilisationsbyggare.
Nu är det bara att höja värmen och rosta nästa omgång.
Skål – med svart, starkt bränsle.
